Jag har börjat jogga, denna aktivitet jag i hela mitt liv aldrig trott att jag skulle stå ut med. Började min joggingkarriär med att gå ut alldeles för hårt i vanlig ordning. Vilket orsakade en massa krämpor som naprapaten fick ordning på. Och så bytte barfotabarnet skor från dumma joggingskor som tvingar fötterna till saker de inte vill till Nike Free, som låter dem vara som de är. Inga fler krämpor. Nu är det ju nästan kul!

Annars är jag ganska oinspirerad för tillfället, är lite trött på det mesta, jobbet, människor, människor på jobbet. Hägern i trädgården som äter upp mina guldfiskar. Så jag joggar, tar en öl och tittar på ännu fler dokumentärer. Det är alltid lätt upplyftande att titta på dokumentärer om folk som har det jävligt mycket värre. Det ger perspektiv. Existensen är egentligen väldigt soft.