Jag är jätteglad egentligen

Don't confuse my personality with my attitude. My personality is who I am. My attitude depends on who you are.

-Frank Ocean

En vän drog det här citatet för mig och det resonerade ljudligt. Känner mig alltid så förbannat normal så fort jag inte hänger runt människor som inte passar mig.

Annars har jag lite av en frustrerande period just nu. I kombination med en underbar period. Behöver inte vara likformigt jämt liksom.

Lyckan kommer ur halvtidsjobbet som ger mig en massa tid att göra saker jag tycker om. Att få strosa i trädgården på en måndag och titta på allt som växer.

Frustrationen ligger i restriktionerna. I begränsningarna. I allt det där jag bara inte förstår. Varför människor går omkring och är miserabla och egentligen önskar sig en annan tillvaro. Och varför det är just dessa människor som korsar min väg.

Det finns så oerhört många regler och normer och borden och måsten som aldrig ifrågasätts ens lite. Så många "självklarheter" som bara är inlärda papegojfraser förvandlade till livsstilar. Ibland blir jag lite tjurig över att jag tittade alla självklarheterna i vitögat och började ifrågasätta allt. Visst, jag fattar mig själv löjligt mycket bättre. Men att inte bli missförstådd och tillrättavisad av andra blir desto svårare.

Det är ganska fantastiskt hur stort tolkningsföreträdet blir när någon bestämt sig för att döma mig utifrån totalt menlösa ting som att jag har boobs. Trots att jag anser mig vara väldigt rak och tydlig hör vissa människor det de förväntar sig att höra helt enkelt.

Men nog av negativitetsskit nu, vädret är fantastiskt, jag är ledig i 5 dagar i sträck och ska göra en hel massa roliga saker. Och håller tummarna att gräsklipparfanskapet startar imorgon. Skam den som ger sig!

Comments

comments powered by Disqus